Personligt

J*kla öl-virus

Generellt så shoppar jag betydligt mindre nu än vad jag gjorde innan utmattningen. 
Jag tror det har att göra med att jag sökte någon form av distraktion för att slippa ta itu med saker/personer som hindrade mig från att vara den jag är. 

Istället lägger jag fokus på annat som ger något att bygga på. Umgås med familjen och de få vänner som faktiskt finns kvar och som har stöttat mig den här tiden ❤️. 

Nu i Corona-tider är det extra kämpigt när vi tvingas vara ifrån varandra. Mycket handlar om att göra det bästa av situationen och underlätta för våra anhöriga som inte kan vistas ute på samma sätt som innan på grund av att de tillhör en riskgrupp. 

Det känns som om livet mer eller mindre har pausats och man vaknar upp till ytterligare en dag med samma rutiner. Visserligen bra för de som föredrar ordning och struktur i vardagen men att inte kunna bestämma själv när och hur man vill vara spontan tär på psyket.
Jag vet att jag inte är ensam om att känna såhär. 

Rädslan vad som komma skall när den här pandemin har lagt sig skrämmer mig lite. Hur kommer vi klara av att likt som kor släppas ut på grönbete, börja umgås med folk igen? Kommer det sluta med att alla blir sjuka för att immunförsvaret är försvagat för att vi inte blandat oss med andras baciller på flera månader?

Idag fick jag i alla fall en stund med min mamma utomhus medans jag klippte gräset och rensade bland smultronplantorna.
Tänk att så lite kan göra så mycket för en annan människa.

Similar Posts